Det var kommentaren som gavs av den gamla kvinnan som idag fick besök av hundarna i sängen…
OM BLOGGEN
Gör som 103 andra, prenumerera du med.
Det var kommentaren som gavs av den gamla kvinnan som idag fick besök av hundarna i sängen…
Det är lilla Mio:s utveckling jag beskriver. Numera är hon alltid med mig och Bruna på de äldreboende vi arbetar på. Mio som nu är fem år, är nu alltid lugn och trygg i de situationer hon ställs inför på jobbet. Hon är väldigt följsam och lydig samt respektfull i sitt bemötande av de boende. Bruna och Mio är väldigt olika i mycket, men tillsammans kompletterar de varann så att deras olika förmågor kommer till användning vid fler situationer vi ställs inför.
Ibland sker mötet mellan boende och hundarna i den boendes säng, då ställs det stora krav på lugnt och respektfull bemötande från hundarna. Filmsnuttarna nedan, visar på en sådan situation.
Att ligga lugnt och stilla är en utmaning somMio numera klarar fint.
Busa lite får man göra även i sängen, men då måste det göras på ett lugnt och respektfullt sätt.
Mio är numera med oss på nästan alla arbetspass. Hon har utvecklats väldigt positivt den senaste tiden, lugn och följsam i det flesta uppgifter hon får. Även om vi oftast jobbar med att aktivera de boende på olika sätt, så är de lugna stunderna med en hund tätt intill något de gamla uppskattar mycket. Men att på kommando ligga lugnt och stilla bredvid främmande människor är ingen lätt uppgift för en hund.
Bruna med sin långa erfarenhet är numera en mästare på just detta, hon sviker aldrig i detta. Mio däremot, har inte visat samma tålamod och uthållighet. Men efter lång träning i korta pass så klarar hon det oftast jättebra. Själv är jag glad över att nu ha både en stor och en liten hund i arbetet. I vissa situationer passar den lilla hunden bättre, tror även Bruna uppskattar det eftersom hon då får lite välförtjänta pauser på jobbet.
Nedan ser du ett par korta filmklipp där både Bruna och Mio visar hur man på kommando ligger lugnt och stilla hos någon av de vi jobbar för.
Bruna liggandes i säng med huvudet i knät på en kvinna i rullstol.
Mio har en ”gosestund” i soffan tillsammans med en blind kvinna som njuter av närheten med Mio.
Som vanligt firas det med leverpastej och prinskorv. Det är nu ganska länge sedan senaste inlägget på bloggen. Vi har nu fått ännu en samverkanspartner, sedan november besöker vi även Långbrogården i Fruängen en dag per vecka. Numera är även Mio med vid nästan alla våra arbetspass. Mio ska snart fylla fem år och har mognat ordentligt. Hon har efterhand blivit betydligt lugnare och mycket följsam. Mio och Bruna är väldigt olika hundar, men kompletterar varandra utmärkt på jobbet.
Det blev ett av uppdragen som Bruna utförde idag. Den gamla kvinnan (95 år) var orolig och svår att kommunicera med idag. Det blev inte många ord sagda, men kontakten mellan hunden och kvinnan var lite”magisk” att beskåda. Efter en kort stund av närkontakt fick kvinnan ett par varma slickar av Brunas tunga på sin ena hand. Då pressade hon fram, tyst men hörbart, ”du tycker i alla fall om mig”.
Efter ett långt sommaruppehåll började vi jobba idag. Det blev ett kärt återseende för flera av de boende, även nya bekantskaper inleddes då vi mötte några som var nyinflyttade. De flesta hade glömt vad jag heter, men att hunden heter Bruna det mindes nästan alla.
Att under en kort liten stund få ha Bruna helt för sig själv och känna hennes huvud vila tungt i sitt knä, är något som de flesta boenden önskar då vi kommer.
De här två har med tiden utvecklat en alldeles egen och speciell relation. Båda njuter av samvaron. Trots ett långt uppehåll var det tydligt att de mindes sina tidigare möten.
De hittade varann direkt igen, i såväl livligare aktiviteter som i lugna likt den på filmsnutten här bredvid.
Då vår uppdragsgivare Attendo, bad om vår medverkan i ett marknadsföringsprojekt så ställde vi självklart upp. Resultatet kan du titta på här – https://www.youtube.com/watch?v=EKiqmi-A5Es
Det blev en riktigt bra filmsnutt tycker vi själva
I tisdags var det sista arbetspasset på Skutan innan sommaruppehållet. Denna dag fick lilla Mio följa med. Som vanligt då Mio medverkar höjdes energinivån något. Hon lyckades som alltid charma alla hon mötte. Hennes glada uppsyn och energi smittade de boende som var närvarande. ”Det blir ju dubbelt så roligt med två hundar”, löd en av kommentarerna från en av damerna på avd 1.
Under en dryg timma underhöll de en grupp av de boende ute på Skutans fina innergård. Med bollekar, tärningsspel, dragkamper samt uppvisning av diverse konster och tricks lockades många till skratt.
Efter underhållningen på innergården tog hundarna ”slut”. På avd tre, tog dom en välförtjänt vilostund på golvet i dagrummet. Bruna tyckte att Mios rumpa fungerade utmärkt som huvudkudde åt henne.
Under tiden hundarna sov en liten stund så var de boende desto aktivare. De pratade i mun på varann, delade med sig av minnen om egna hundar och njöt av åsynen av de sovande kompisarna på golvet.
Efter den korta vilan piggnade båda till igen, vi avslutade passet inne på en av de boendes egna rum. Här fortsatte hundarna med sina lugna ”kamplekar” ivrigt påhejad av kvinnan vi besökte.
Mio är intensiv när hon leker. Bruna har dock lärt henne att inte överdriva. Numera vet Mio var gränsen för Brunas tålamod går.
Mina hundar älskar varann och delar på det mesta. Även en tennisboll försöker dom dela…
På sommaren bär både Husse och hundarna ofta en solhatt. Som ni ser så har Mio vissa problem att ”bära upp” sin.
Vi önskar alla en trevlig sommar och semester. Vi är tillbaka på Skutan tisdagen den 17:e augusti.
Denna gång uppmärksammas vi i lokalpressen. I tidningen Mitt i, Huddinge/Skärholmen finns denna artikel –
Ja, nu känner vi oss som ”hemma” på Skutan. Vi har hunnit bekanta oss med lokalerna och även med en del av de boende samt vård/omsorgs personalen. Introduktionen har funkat utmärkt tack vare arbetsterapeuten Silvia som hela tiden engagerat sig för oss på ett utmärkt sätt. Silvia kommer även fortsättningsvis vara vår kontaktperson på boendet framöver, men nu är vi i hög grad självgående. Vi har redan fått en hel del remisser från personalen och påbörjat arbetet med dessa. På en av remisserna beskrevs målet med vår insats så här – ”förbättra handmotorik/bibehålla handstyrka”. Vi låste in hundgodis i små lådor som sedan Bruna själv fick lista ut hur man öppnar för att komma åt godiset. För kvinnan blev denna aktivitet samtidigt träning av såväl finmotorik som koncentration.
Finmotorisk träning, kul
Även om kvinnan uppskattade övningen med att gömma godis åt Bruna så ”slår” det inte mys-stunden vi arrangerade därefter. Tyvärr får jag ju inte filma ansiktet på kvinnan, men jag kan försäkra att hennes ansiktsuttryck inte gick att missförstå. Hon ”strålade” som solen…
Mysstund med Bruna, roligare