Nu är vi “ombord” på Skutan

Ja, nu känner vi oss som “hemma” på Skutan. Vi har hunnit bekanta oss med lokalerna och även med en del av de boende samt vård/omsorgs personalen. Introduktionen har funkat utmärkt tack vare arbetsterapeuten Silvia som hela tiden engagerat sig för oss på ett utmärkt sätt. Silvia kommer även fortsättningsvis vara vår kontaktperson på boendet framöver, men nu är vi i hög grad självgående. Vi har redan fått en hel del remisser från personalen och påbörjat arbetet med dessa. På en av remisserna beskrevs målet med vår insats så här – “förbättra handmotorik/bibehålla handstyrka”. Vi låste in hundgodis i små lådor som sedan Bruna själv fick lista ut hur man öppnar för att komma åt godiset. För kvinnan blev denna aktivitet samtidigt träning av såväl finmotorik som koncentration.

Finmotorisk träning, kul

Även om kvinnan uppskattade övningen med att gömma godis åt Bruna så “slår” det inte mys-stunden vi arrangerade därefter. Tyvärr får jag ju inte filma ansiktet på kvinnan, men jag kan försäkra att hennes ansiktsuttryck inte gick att missförstå. Hon “strålade” som solen…

Mysstund med Bruna, roligare

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna om du vill