Fullt ös … sedan medvetslös !

Valpen Mio fick i onsdags för första gången följa med mig och Bruna på ett längre arbetspass. Vi började dagen på dagverksamheten Solrosen. Här bjöd hundarna,  i över en timma på en fartfylld show. Mio hann med att visa upp att hon lärt sig lite apportering och något enklare trick. Men mest blev det lek och bus, dragkamp, brottning och ett och ”annat tjuvnyp” när hundarna lekte med varandra. Energinivån i rummet var hög, hos både åskådare och hundar. Ibland var det svårt att avgöra vem som lät mest. Gästerna på Solrosen tycktes njuta av hundarnas leklust, även om det ibland blev lite av en skräckblandad förtjusning. På filmsnutten nedan hörs både skratt och glada tillrop som blandas med hundarnas morrande och gläfsande i leken.

Efter besöket på Solrosen åt hundarna och jag lite lunch. Innan nästa pass hann vi med en kort utevistelse och hundarna fick möjlighet att ”pudra nosen”.  Mårtensgårdens avdelning två var nästa anhalt. I detta dagrum var energinivån betydligt lägre än på Solrosen, vilket passade hundarna utmärkt.

Här på avdelning två, tog valpens krafter slut. Efter att nosat och hälsat på människorna i rummet så sjönk Mio ner på golvet, somnade på några sekunder i ett närmast koma-liknande tillstånd. Bruna passade också på att varva ner lite. Hon fick ligga i en soffa med huvudet i knät på en Italienska. Bruna klarade språket utan problem även denna gång.

Mio sov hårt i tjugo minuter. Hon väcktes av en undersköterska som spontant utbröt i  ”SÅ SÖT” när hon såg Mio där på golvet. Då undersköterskan gick ned på knä var Mio snabb att svara på komplimangen. Ett intensivt ”pusskalas” startade och undersköterskan avslutade mötet med säkert ”dagens mest renslickade hals”.

Därefter gick vi till sista arbetspasset, på avdelning  fyra. Här hade Mio fått krafterna tillbaka, så hundarna bjöd åter ”publiken” på en show med bus och lek. Energinivån hos publiken var något lägre här, vilket hundarna anpassade sig till då de lekte betydligt lugnare.

På kvällen var det mycket trötta vovvar.

Efter fullgjort dagsverke vill dom bara sova. Att jobba med terapihund är att ”ge bort” sin hund lite grann. Det finns verkligen inte mycket energi över till matte och husse. De vill bara sova, sova, sova.